Den bästa synen när man kommer hem

november 11 Kommentarer inaktiverade för Den bästa synen när man kommer hem Category: Här är mitt liv!

…är en pappa som kommer gående på skogsvägen med sågarjackan och kepsen på. Då vet man att världen fortfarande är i ordning.

Körsbärsträdet har fått orange löv

Stora stugan och det svarta körsbärsträdet

Idag flyttade tranorna. På eftermiddagen kom ett jättesträck med kanske 100 tranor och flög förbi rakt mot söder. Lika fröjdefullt som deras sång låter när dom kommer på våren, lika sorgligt är det att höra deras avskedsrop. Vi önskade dem lycklig resa och välkomna snart tillbaka. Men jag ska erkänna att jag hade tårar i båda ögonen.

Markus med kollega har varit här idag för att försöka stänga inne isoleringen från brygghuset och nya huset. I det ena fallet är det nog blåsten som blåser ut takisoleringen. I det andra fallet misstänker jag talgoxarna. Dom, fåglarna, var i alla fall mäkta irriterade i eftermiddag, någon hade satt stopp för deras byggplaner.

Mössen försöker också ta gården i besittning. Det har varit en del fatala angrepp redan. Råttgift kombinerat med jaktkatt ska förhoppningsvis göra lite nytta. Tyvärr stryker kaninerna med i rask takt också. Vildkaninerna. Man kan inte säga till en stallkatt att hon bara ska jaga möss och inte kaniner. Den fjärde tog Molly idag. Hon tar sitt jobb på allvar men efter att ha jagat hela natten och halva dagen orkar hon knappt gå på skogspromenader med mig. Och promenaderna tar minst dubbelt så lång tid eftersom hon går så sakta och dessutom hittar nya möss att snoka upp överallt i skogen.

—————————————————

Detta utkast skrev jag för tre år sedan, men det blev aldrig publicerat. Världen är fortfarande i ordning. Pappa kommer med traktorn, skogsvagnen, sågkläderna och kepsen. Kanske känner han sig lite tröttare efter att ha arbetat ytterligare tre år här på gården. Igår blev det tråkigt eftersom traktorn körde fast på en stor sten nere vid bäcken. Vår granne Christina kom och gjorde ett försök att dra loss ekipaget med sin stora frontlastare men lyckades inte riktigt. Idag kom hennes bror Peter med sin skogsmaskin och då gick traktorn fri. Det var en stor lättnad, särskilt för pappa som haft en dålig natt med oro för hur det skulle lösas.

Nu är det bara att trycka på publicera. Konstigt att tre år kan gå och allt är sig likt. (Fast Axel har tillkommit. Tack Axel för att du finns nu!)

Share

Comments are closed.